Barn är kul men ibland är dom..jobbiga. 

Elias började hosta ordentligt i natt. B tog med honom upp så jag och Eve skulle få sova. 

Jag märkte ganska fort att hon var kissnödig. Hon låg och gnällde och grät om vartannat. Jag tjatade på henne över en timme att hon skulle kissa, jag blev mer och mer irriterad.  

Jag hörde själv hur min treåring inom mig började ta skepnad och i ren ilska sa jag att hon skulle få sova i garaget, började dra ihop ett täcke och en kudde, DÅ gick hon med på att kissa. 

Så kissnödig att hon knappt kunde stå still. Och vilka mängder. 

Äntligen skulle vi få sova. Nejdå, gnället fortsätter. 

Vad är det nu då? 

Efter 20 minuters gnäll fick jag ett svar på varför hon gnäller. 

"För jag tycker det är kul. Är jag en retsticka nu?"

Då rev jag av en sjuhelvetes ramsa, hämtade hostmedicin och tvingade i henne för vid det laget hade hostan blivit rejält mycket värre. 

Jag sa några väl valda ord och avslutade med:

Nu sover du! 

Hon la sig till rätta och då bröt helvetet ut. Hon hostade, hostade, hostade och hostade. Inget hjälpte. Jag fick hämta hinken för hon hostade tills hon kräktes. 

Hostmedicin, sitta upp, ligga ner, vatten,  varmt honungsvatten.

Tanken fanns att hon skulle behöva inhalera när det plötsligt slutade. 

02 la vi oss i sängen igen. Helt slut båda två. 4 timmar sov vi innan Elias vaknade och ville kolla barnprogram. :) 

Idag myser vi i soffan med all rätt.